Läste på HR Bloggen att ”Genom att lyssna, ställa frågor och ge mycket feedback på prestationer, utvecklar och behåller man dagens och morgondagens talanger”. Visst det är bara att hålla med, men det finns ett problem. Tiden. Utgår vi från att det finns oceaner av tid att avsätta?

Vi har idag en chefsroll som håller på att haverera. De platta högeffektiva och leande organisationerna  ger inte så mycket tid över till sådant som är så väsentligt som att vårda och ta hand om våra talanger. Inte alls acceptabelt men en verklighet i dagens verksamheter. Teorin är en sak, verkligheten för många därute en helt annan.

Undersökningar har visat att en chef tillbringar minst 60% av sin tid på möten, de platta organisationerna har gjort att antalet direktrapporterande till chefen har ökat markant de senaste 20 åren. Förra veckan träffade jag en chef (inom vården) som hade 120 medarbetare att ”ta hand om”.  Chefen ska naturligtvis göra medarbetarsamtal, utvecklingssamtal, uppföljningssamtal och lönesamtal. Alla samtal ska vara väl förberedda och genomföras i en avspänd miljö och få ta tid. Det är bara att räkna 120 medarbetare och fyra samtal med varje medarbetare där varje samtal kanske tar tre timmar totalt  gör 1440 timmar bara det. Till det kommer rehabsamtal, uppföljningar av ekonomi, budget, projekt, mål., arbetsplatsträffar, förhandlingar, samt en mängd IT-system som ska hanteras som kompetensbanker, lönemoduler med mera. Då det också utgår att chefen har ett ”informationsövertag” gäller det heller inte att missa något viktigt möte.

Ok 120 är alldeles för många underställda, men klargör det ibland omöjliga som vi vill få cheferna att göra. Håller med om att det är väsentligt att cheferna ska lyssna, ställa frågor och ge mycket feedback till sina anställda, men då krävs det en annan syn på organisation och ledarskap. Det räcker tyvärr inte att sätta chefen på kurs och på något helt automatiskt sätt så har chefen trollat till sig mer tid. Risken är att det bara skapar mer frustration.

Så summan av kardemumman är att vi måste avlasta cheferna, ändra vår organisationssyn så den passar verkligheten, vi måste inse att även chefer tillhör människosläktet som min föreläsningskollega Kjell Lindström brukar säga.  VI utgår att vi hela tiden arbetar i en ”god hierarki” medan vi i verkligheten agerar i ett ofta gigantiskt oöverskådligt organisatoriskt landskap. Vi måste se helheten och sluta titta på enskilda händelse och forma en verklighet efter det. Men visst det är rätt som man skriver på HR-bloggen  men…..

Länken till HR-bloggen. http://www.hrbloggen.se/2012/03/talanger-coachande-ledarskap.html

Permalink   Ledarskap