Sedan 1994 är nämligen Sveriges arbetsgivare skyldiga att göra årliga lönekartläggningar. Vid en pågående granskning av 380 av Sveriges största arbetsgivare är det endast åtta procent som lever upp till lagens krav.

Vi kan anta att inom de här 380 företagen har samtliga en HR-avdelning. Ansvaret för lönekartläggningen ligger rimligtvis där, men varför fungerar det inte. Det man oftast hör är att det är krångligt, verkningslöst och byråkratiskt system. Jag kan hålla med, men oftast blir det så krångligt som man gör det till och ombudsmännen som granskar har oftast en väldigt fyrkantig inställning, om man får svårt med argumenten.

Men om det är ett så orimligt system, varför har det varit så tyst om det i 13 år från HR. Det är enstaka HR-chefer (en som jag vet)  som har uttalat sig negativt om systemet så egentligen så gillar väl majoriteten lönekartläggning eller?

Om vi sedan konstaterar att kvinnor har 93,4% av männens lön, ja då får vi nog konstatera att vi inte har lyckats fullt ut. Det bästa motmedlet mot lönekartläggningar är väl att vi kan presentera att vi inte diskriminerar i lönesättning, att vi löser problemen lokalt och att när det finns löneskillnader så kan vi motivera varför det är så.

Ett argument att det finns skillnader är att kvinnor är hemma under föräldraledigheten är numera högst tveksam. De flesta par delar i allt högre grad på föräldraledigheten, så bilden har förändrats och vi kanske ska ändra våra argument med detta.

Fast egentligen har jag svårt att förstå varför vi inte har kommit längre under 13-år, att vi inte har ett fungerande system och rutin ute i företagen. För om det är så svårt som att 92% av företagen inte kan skicka in en korrekt lönekartläggning, varför har vi då varit så tysta.

Permalink   Allmänt