Igår kunde man höra på nyheterna en stolt GD över Arbetsförmedlingen, samt arbetsmarknadsministern uttala sig på en buss full med ingenjörer på väg mot Göteborg och Volvo. Det var nämligen så att Volvo har en akut brist på ingenjörer och man skrapade ihop en busslast med förväntansfulla aspiranter till de lediga befattningar som Volvo har.

Det är främst två saker som slår mig:

1.     Volvo var väl bland de första företaget som vid finanskrisen slängde ut så många personer som de mäktade med. Spelade ingen roll alla satsningar på mångfald och kvinnliga tekniker, ut bara så fort som möjligt. Med lite is i magen så kanske de inte hade stått i den här paniksituationen där de har kompetensbrist.

Permalink   Ekonomi   Kommentarer (0)   Trackbacks ()

Forskning visar att för mycket rutiner, kontroll, övervakning inte stimulerar kreativitet och nytänkande. I min värld så skapar det inte heller speciellt attraktiva arbetsplatser. Det tycker jag är sunt förnuft.

Ändå så ser vi många frälsta Leanförespråkare inom HR området, som gått från Human Resource tänkandet till en mer ingenjörs dito som för tankarna till att de vill skapa ”Human Robotics”? Kan vi vänta oss nu att de i Södertälje kommun på sannt Toyota maner skapar en företagssång som alla anställda samlas stående i snörräta led och sjunger sin ”kampsång” innan arbetet startar? Nej troligen inte, så långt vågar man nog inte gå fast man kan aldrig veta. Det finns säkert ett antal teamkonsulter som skulle gråta av lycka av att få åstadkomma detta. Problemet är väl att den mentalitet och kultur som finns här hemma inte är likadan som den som råder i Japan.

Bottnar allt på att vi ser på medarbetaren och människan på olika sätt?

Antingen som en producerande enhet som ska styras och göra som man har gjort upp så att inga fel begås och det blir inget slöseri med dyr arbetstid. En klassisk hierarkisk syn råder och chefen bestämmer.

Eller som en mer fri resurs som genom förtroende, tillit och utveckling  kommer att generera ett klart mervärde och utveckling. Här är hierarkierna mer otydliga och chefen fungerar mer som coach och vet inte alltid bäst utan ser till att få in medarbetare som kompletterar honom/henne.

Den risk som jag ser i den första varianten (Lean) är att du skapar visserligen kortsiktigt lönsamma organisationer. Men väldigt flexibla och tröga. Entreprenörstyper, professionella med egen vilja har inget där att hämta. Förmodligen kommer personalomsättningen att öka fram tills att man enbart har anställda som vill slippa tänka för mycket själva och ser arbetet enbart som ett sätt att få pengar.

Den andra varianten skapar mer möjlighet och flexibilitet för framtiden. Skapar en mer långsiktigt överlevnad och det man ev förlorar i början tas igen långsiktigt flerfalt. I den här organisationen samlas de professionella och entreprenörerna.

Var svensk HR-förening står i vägvalet på människosyn är helt klar genom ordförandets uttalande som säger en hel del om hans syn på HR-arbetet. ”Sluta curla börja Leana”

Jag har i alla fall inte sett traditionellt HR-arbete som curling, snarare tvärtom. I min värld så är nog Leankonceptet mer curling då man har röjt undan alla ”fallgropar” och utmaningar.

Jag tycker att svensk HR borde stå upp för sin beteendevetenskap och inte snegla in på Ingenjörernas domän.  Stå upp för de mjuka värdena som tillit, empati, utveckling, ansvar. Stå upp för att människan inte är en robot som du kan programmera,  agera långsiktigt och få in företagets långsiktiga personalpolitik som en faktor som finansmännen tittar på för att bedöma företagets långsiktiga överlevnad istället för som nu ensidigt titta på den senaste kvartalsrapporten.

Permalink   Ledarskap   Kommentarer (4)   Trackbacks ()

Nu blir Södertälje Leanets högborg i Sverige. Södertälje kommun låter nu meddela att de ska Leana hela sin organisation.   Tänk att det alltid är den offentliga sektorn som hakar på i svansen efter trender som har rått och ser det som den enda lösningen. Lösning på vadå?  Standardsvaren kommer att ta bort onödigt arbete, fokusera på väsentligheter och egentligen se till att det inte finns något som sticker ut.  Nu i utgångsläget säger man att det inte är för att spara personal, men när skattepengarna tryter så brukar de frirum som man skapar få åka i nästa budgetsväng. För man vill ju inte naturligtvis betala för en massa icke produktiv tid. Kvar blir en organisation där professionalismen har försvunnit, kreativiteten likaså. Men det kanske är det som är strategin, nu när det blir krig om talangerna. För i en leanad och hårt processtyrd organisation finns inte utrymme för kreativa och engagerade människor utan de kan istället inrikta sig på att rekrytera peroner med lägre utbildning och mindre erfarenhet. En välgörenhet i sig kan man tycka, men är det en värld som vi vill skapa? Känns lite tråkigt och föga utvecklande på lång sikt, om inte helt förödande..

Jag är övertygad om att vad Sverige behöver nu är  kreativitet, innovationer och utrymme för idéer och nytänkande, och det kommer inte från organisationer/företag som har överkontrollerande administrativa system, där ingen vågar att sticka ut och ifrågasätta. Utan skapar en massa ja sägare., visst lugnt för stunden men vilken förnuftig person med lite självinsikt vill vara där alltför länge.

HR står inför ett vägval om man vill skapa en organisation med lätt ersättningsbara människor, en organisation som mer inriktar sig på att få in medelmåttor. Vilket är nog så bra då de verkligen behöver jobb också. Den yngre generationen får istället starta egna företag för att få utlopp för sin energi.

Eller så vill man skapa en organisation som har en dynamik, med högt i tak och flödar av kreativitet och idéer. Svårare att styra visserligen men som långsiktigt kan bli verkligen lönsam och där professionalismen  står högt i kurs.

Jag tycker förövrigt att det råder sektvarning på Lean.

Permalink   Allmänt   Kommentarer (4)   Trackbacks ()