Jag tryckte det var intressant gårdagens dokumentär på kunskapskanalen där rekryterna var väldigt stolta över sin yrkesstolthet och kunskap som gjorde att de kunde rekrytera efter sin magkänsla. Att de visste hur organisationen såg ut och kunde rekrytera efter hur folk skulle smälta in och vara som de andra anställda. Hur rekryteraren rask sållade ut ansökningshandlingar med orden "för gammal"

Eller han från det stora rekryteringsföretaget som hävdade att de minsann enbart såg efter kompetens och inget annat. Var en handikappad person mest kompetent så matchade de fram han/henne framför alla andra till sina kunder. Undrar hur mycket sanning det låg bakom det uttalandet, var det inte så att det var mest politiskt korrekt att uttrycka sig så.

Programmet visad nog tyvärr mycket av den nakna sanningen om spelet bakom kulisserna och hoppas att det blir en väckarklocka för de som arbetar med rekrytering att tänka om. Alla har vi fördomar, det gäller att bli medveten om sina fördomar medvetna som (o)medvetna, diskutera dom och inse att lite mer heterogena grupper berikar. Nu har vi en tendens att tycka att problemen finns inte hos mig, det är alla andra och ju längre bort från mig det är desto större problem tycker man att det är.
Som det är nu så pratar vi om mångfald, men det blir enfald. Med andra ord det klassiska "organisatoriska pratet"

Permalink   Allmänt