Mia Odabas i E24 hänvisar i en artikel till forskaren Per Kristensson som forskar om kreativitet. Han menar att det viktiga är inte att tänka nytt, utan att ifrågasätta det som vi tar för givet. Läs artikeln HÄR

Men hur hanterar vi de som ifrågasätter? Vi tycker att dom är jobbiga och håller dom gärna utanför beslutsgruppen. Tänk vad nyttigt det vore med fler personer och organisationer som ifrågasatte sig själva och sin roll, varför de finns till? Tänk om facken i större grad skulle ifrågasätta sin roll som ofta är baserad utifrån ett tänk från industrialismens början med elaka arbetsgivare som alltid försöker luras. Att de istället riktade in sig på att hjälpa till att utveckla företaget för allas bästa och därigenom säkra anställningstryggheten. Vi behöver fackföreningar som är mer med sin tid och de har bråttom med att ändra sig för att hindra medlemsflykten.

Tänk om Personalchefen på Carnegie hade vågat ifrågasätta bonusarna, chefsattityden  och tillvägagångssättet, vad hade inte kunnat hindras då. Likaså skriver Mia Odabas "skulle de företag som ifrågasätter likformigheten och tar mångfaldsfrågan på allvar vinna konkurrensfördelar. Och jag tror att många av oss skulle behöva ifrågasätta varför vi inte för länge sedan bytt jobb, eftersom bitterheten ökar betydligt snabbare än kreativiteten för varje år". Så passa på att byta jobb nu under högkonjunkturen ni som inte trivs, för bittra människor "luktar" mentalt illa.

Permalink   Allmänt