Ibland funderar jag över begreppet ”expert”

Träffade för något år sedan en personalchef på ett statligt verk som skulle göra en smärre neddragning, hon hade aldrig arbetat med det och var rätt vilsen. Vi satt och pratade i maximalt en timme om olika scenarior som kan komma upp Nu blev det så att hon slutade med avgångsvederlag innan verkställigheten med uppsägningar blev allvar. Istället satte hon upp ett eget företag där hon bland annat presenterar sig som expert på neddragningar. Snacka om receptiv förmåga, eller är det dålig insikt?

Är man sedan expert på alla typer av PA-frågor och förhandlingar efter det att man har gått ut PA-programmet? Jag tror inte det, utan oftast har man då en väldigt svart och vit syn på verkligheten och går efter lagens bokstav. Det finns ett stort grått fält mellan vad som står i böckerna och vad som sker i verkligheten och det gäller att manövrera sig genom fältet och lära sig ”spelet” och bli smidig. Jag tror att det kommer in först efter att du har varit ute i verkligheten, men du har en bra grund om du har grundkunskapen och kombinerat med erfarenhet så blir det bra, men när är man expert?

Nu såg jag en annons där ett företag erbjuder att kunder kan ringa dom på betalnummer för att få prata med deras experter. Men vilka deras experter är och deras erfarenhet kommer inte alls fram. Är det nybakade PA-studenter så är det kul att de har fått ett utvecklande jobb, men är det vad kunden förväntar sig i andra änden att personen kan läsa texten till LAS men inte vet något om tillämpning.

Så är det någon som beskriver sig som expert så begär in vad de har gjort i ”verkligheten”

Permalink   Allmänt