 |
|
#619. Debattartikeln i senaste P&L blev högaktuell!
2010-11-23 - I senaste numret av Personal & Ledarskap skrev Kjell Lindström och jag en debattartikel om HR:s bristande respekt för chefer. En bristande respekt som finns i många staber och nu kan vi se en effekt av detta på LKAB.
Idag kan vi läsa i tidningarna att ” Fackklubben Ledarna lägger ned verksamheten i LKAB. Anledningen är svårigheterna att få påverka inom företaget”
Med andra ord så blev ämnet högaktuellt och det här är en väldigt ovanlig åtgärd från fackets och chefers sida. Då lär det ha gått rätt så långt.
Kanske de har läst debattartikeln?
Läs gärna artikeln i NSD HÄR. Tyvärr finns ingen länk till P&L som visar debattinlägget för er som har missat det. Synd tycker jag att man inte kan länka till P&L.
Kommentarer
Bloggkommentarer är en omodererad tjänst på HRsociety. HRsociety ansvarar inte för innehållet, det gör varje skribent själv.
Postat av: HRsocietys administratör
2010-11-23 14:00:03 -
Här finns debattartikeln:
Personal och Ledarskap
Tor 18 november 2010
Chefsvård är minst lika viktigt som kundvård
En av de stora grundläggande frågorna för HR handlar om relationen till chefer. Är HR med sin attityd, brist på respekt och usla samordning med andra stödfunktioner boven i dramat?
Förhållandet mellan stab och chefer har aldrig varit okomplicerat. Vi- och-dom-diskussionen är klassisk. När det gäller relationerna med personalstaben har samtalen dessutom kryddats med följande inslag:
1. Personal har haft en bakgrund i administration och blanketter.
2. Personal har bestått till största delen av kvinnor, medan cheferna ofta har varit män.
3. Personals kollektiva självförtroende har varit bräckligt, vilket på ett träffande sätt beskrevs av forskaren Johan Berglund. Hans avhandling om personalfolkets professionella självuppfattning fick
titeln "De otillräckliga"
4. HR har ägnat en stor del av sin tid att lägga över arbetsuppgifter på mer eller mindre motvilliga chefer, för att sedan sitta och bedöma om cheferna skött sina medarbetarsamtal och rehabärenden på ett för HR acceptabelt sätt.
Detta har lett till att många chefer haft en rätt låg uppfattning om HR:s status, roll och förmåga att bidra. Detta har i sin tur tur gjort att personalfunktionen inte alltid varit välkommen i
ledningsgrupper och andra beslutsfattande organ.
Under de senaste åren har en förändring skett. Personal har blivit all bättre utbildade, bland annat i företagsekonomi och organisationsteori. Allt fler har fått en bättre grund att stå på när
det gäller att förstå verksamheten ur ett managementperspektiv.
P-vetarprogrammet är också en av de mest populära
universitetsutbildningarna med mycket höga intagningspoäng, vilket gjort att HR blivit något av en elitkår (samt allt mer kvinnodominerad, eftersom killarna har sämre betyg och inte kommer in
på utbildningen!).
Många företag har dessutom antagit en mycket positiv syn på personalfrågor rent allmänt, med utgångspunkten att det är människorna i företaget som gör skillnad. Med allt fler kvinnor på
ledande positioner har den tidigare könsbarriären blivit mindre.
Ändå verkar personal i många organisationer att ha svårt att bli just affärs-partners. Vi menar att det finns ett stort problem i botten, som sällan diskuteras. Nämligen HR:s syn på chefer. Efter nästan 30 års arbete med och på olika personalavdelningar får vi tyvärr
konstatera att det alltför ofta finns ett förakt mot chefer och deras roll, ett förakt som tangerar mobbning. Om medarbetare hade hanterats på samma sätt, hade antalet tvister och skadestånd varit astronomiska och företag skulle överhuvudtaget inte utvecklas.
Attityden vi försöker beskriva förekommer för det första genom en allmän brist på respekt: "Det där ska cheferna klara, det har de ju betalt för" är en inte alltför ovanlig kommentar.
För det andra sker det genom en allmänt negativ attityd till chefer:
"Det gör ju detsamma hur mycket man förklarar vikten av att följa x-processen, så gör de i alla fall som de vill".
För det tredje finns en brist på förståelse för chefens roll som har lett till att många HR-avdelningar beter sig som missförstådda
genier. Man konstruerar komplexa och svårbemästrade system, som ska fylla varje tänkbar aspekt av HR-arbetets olika krav, helt utan tanke på under vilka förhållande det hela ska användas.
För det fjärde ser vi ofta en bristande förmåga att samarbeta med andra stabs/stödfunktioner. Detta leder till att cheferna blir utsatta för ett virrvarr av olika system, uppföljningar och
blanketter som produceras i olika stödfunktioner. Chefen blir en administrativ slasktratt och får en helt omöjlig roll, fylld av rapportskrivande och möten.
Allt detta leder till att HR fortfarande hamnar utanför den strategiska diskussionen. Skulle du själv vilja ha en affärspartner som utstrålar förakt, visar brist på respekt och fullständigt saknar känsla för din situation?
Den avgörande frågan blir: Gillar vi våra chefer? Egentligen? Dagens HR-folk har all utbildning och alla insikter som behövs för att bli fullvärdiga samtalspartners med vilka chefer som helst. HR
bör därför sätta sig in i chefens roll när man utformar olika processer, rutiner och stöd. Samverkan och samordning med andra stödfunktioner är otroligt viktigt för att inte överösa cheferna med onödig byråkrati.
Vi tror att HR kan bli förtrupperna till vad som skulle kunna bli en uppfriskande våg i svenska organisationer. Temat skulle vara: chefer
tillhör människosläktet. Om vi respekterar dem och hjälper dem att göra ett bra jobb får vi bättre organisationer och gladare medarbetare. Dessutom blir vi efterfrågade affärspartners.
Törs ni ta denna diskussion på er HR-avdelning?
KJELL LINDSTRÖM, MAGNUS DALSVALL
Postat av: Kristina Elliot
(http://kristinaelliots.blogspot.com/)
2010-12-14 18:21:43 -
Ledsen killar!!! Ni har helt fel! Blev lite förgrymmad och var nära att svara på debatt artikeln. Men gjorde det i min blogg istället. Sluta slå ner på HR-människor. Jag började blogga för 2 år sedan i vredesmod för en annan artikel som pratade om HRs offermentalitet. Jag tycker inte att det stämmer något av det ni säger, möjligen att chefsvård och kundvård är viktiga. Men det är väl knappast någon nyhet.
Eftersom debatten uteblev gissade jag att man inte ha något intresse av att debattera. Nu fick jag en anledning.
Lägg bort artikeln alla ni HR-människor! Snegla framåt och fortsätt lyssna på era chefer och jobba i team...
Är det ett svenskt lynne som beskrivs. Vi är allt för tysta, timida och kanske rädda för att uttrycka oss. Jag skulle vilja ha lite mer mod i kåren. Alla dessa män från HR-världen Magnus Söderström, Jörgen Hansson, Magnus Dalsvall, Kjell Lindström - inget ont om dem, men.. where the hell are all the girls? Jag har blivit fostrad nära flera av dessa män och delar naturligtvis till viss del uppfattningen.
Fast ni glömde något viktigt i ert affärstänk: Kritisera aldrig era kunder....Självklart respekterar HR-medarbetare cheferna. Det är därför HR finns. CHEFEN ÄR HR.
Jag jobbade en gång på hjärtIVA. Där blev doktorerna också lite trötta på när en hjärtpatient kom in för 2-3 operationen utan att lägga om sin livsstil. Där har ni säkert en del av svaret. Men inte lät man bli att operera för det. Inom alla yrkeskårer förekommer ordbyte om den man servar eller finns till för - men i ett skarpt läge tvekar man aldrig att agera...Så inte heller HR-folket. Självklart törs vi ta en diskussion på en HR-avdelning. Vi säkrar vår leverans genom cheferna. Vi vill att de ska vara bra! Det är vårt jobb att göra dem outstanding!
Jag känner inte igen er beskrivning. Tack och hej! :-) Oj förlåt! Nu får man väl på skallen...
http://kristinaelliots.blogspot.com/
Postat av: Jenny Tillgren
(http://myvalue.se/2010/12/20/kroppsprak-en-del-av-din-kommunikatio/)
2010-12-21 14:12:59 -
Personligen tycker jag att vi kan utgå samarbete utgår från hur vi kommunicerar med varandra. Och viljan att kommunicera, hur vi är tränade att kommuniceras.
Jag gjorde ett blogginlägg häromdagen med Sveriges i särklass bästa kommunikatörer Kjell Enhager och Magnus Kull pratar om feedback på ett bra sätt
http://myvalue.se/2010/12/20/kroppsprak-en-del-av-din-kommunikatio/
Jag tror inte på att generalisera roller utan att det beror på vad vi har med oss i baggaget.
Jag går just nu Coach2Coach NLP-utbildning för att lära mig bli ännu bättre på att kommunicera då jag tror att det är avgörande i framtiden.
Då handlar det om kommunikation verbalt och via kroppsspråk
|
|
|
 |
Magnus HR-blogg |
|
|
|
 |
Namn: Magnus Dalsvall
Ålder: 54 år
Jobb: HR-trendspanare, debattör i HR och partner i HR-akuten.
Snabbcv: Personalman Volvo Aero Engine, Personalchef/direktör på SAS Sverige,
BP Sweden, Telia Data, FMV och Solna stad
På gång: 2008 års HR-visionär, driver en tankesmedja och har startat ett
nätverk: Fenix- HR ut ur askan.
Privat: En son Douglas 18 år, hundägare till Ozzi en Bearded Collie
|
|
|
|
Permalink
