I senaste numret av P&L (nr2) har tre olika personer gett sin syn på att använda sig av /förhålla sig till värderingar vid rekrytering. Kan konstatera att man kan hålla med alla tre till en viss del. Men det viktigaste är väl att se till att man får en dynamik i organisationen och att den inte blir alltför likriktad. En har arbetat efter samma värderingar sedan företaget startades och då kan man ju undra om inte värderingar har en tendens att förändras med tiden?  Hur har man säkerställt det?

Det som slog mig allra mest var en personalchef på ett IT-företag som säger att man inte har någon felrekrytering alls och det beror på att de inte har en rekryterande HR-avdelning, utan det är cheferna som rekryterar sina egna medarbetare. Så menar hon att HR står för felrekryteringar?

Har inte HR då helt kapitulerat från ett av sina kärnområden?

Min erfarenhet när chefer helt självständigt rekryterar sina medarbetare är att det är stor risk för en homogen och föga dynamisk organisation där alla liknar varandra. Risken för att gå på magkänsla och att man rekryterar en som ser ut som man själv ökar och man inte har någon med ”andra” ögon som är inblandad.

Visst kan och många chefer har den kompetensen, men HR vi är bra och förhoppningsvis brinner vi för ”mellanmänsklig relationer” och borde vara bäst på t ex rekrytering. En linjechef borde vara bäst/ägna tid inom sitt kompetensområde i annat fall är det stor risk att HR enbart har en symbolisk roll och kommer förr eller senare åka ut ur ledningsgruppen och organisationen.

Permalink   Allmänt