När ekonomer uttalar sig om HR,  får man ofta höra att HR måste lära sig mer ekonomi, vad ROI är, kunna läsa bokslut och kunna mäta sin verksamhet. Med andra ord lära sig deras kompetensområde.

Men hur sköter dom själva sin verksamhet, hur är det med deras egen självinsikt?

1.     Kontroll är ett honnörsord inom ekonomi, men är det någon som någonsin har räknat på vad all kontroll kostar. Jag har aldrig sett en sådan beräkning.  Tendensen de senaste åren har varit rätt tydlig. Kontrollen har fått tagit mer tid och resurser i anspråk, tilliten allt mindre.

2.     Vilket mervärde skapar själva ekonomiavdelningen genom sitt ständiga tillbakablickande av vad som redan har hänt.  De vill att HR ska redovisa ROI på sin verksamhet, vad är avkastningen för ekonomernas kontrollapparat och administrativa överbyggnad.

3.     Det kortsiktiga ekonomiska tänket gör att långsiktigt investeringar sällan får komma fram, vilket hindrar innovation och utveckling. Kortsiktighet och kontroll går före långsiktighet och utveckling.

4.     Ekonomer framför ofta krav på standardiseringar, men hur är deras egen standardisering.. De har själva ett virvarr av uttryck och termer som inga förstår och som inte är ensade mot varandra.. Borde de inte själva standardisera sin terminologi så att både ekonomer och andra förstår varandra bättre.

5.     Skulle det inte bli bättre om man skulle samverka /samordnaoch koordinera sin verksamhet med andra  än att utgå från att andra ska blint följa dom oberoende av vad dom befinner sig i sin produktionscyckel.

Det känns skönt att se att ekonomismen börjar tappa sitt starka fotfäste och får börja anta en mer normal nivå. För visst ekonomer och deras kunskap behövs, likväl som HR och deras kunskap behövs för att företaget/organisationen ska  bli framgångsrika och utvecklas. Så är det inte bättre att alla ser till varandras kompetenser och hur vi ska använda det på bästa sätt än att ständigt få höra ekonomernas standardkommentar; HR måste lära sig mera ekonomi. Men inte minst lika viktigt att HR måste sluta att hela tiden snegla på ekonomerna och känna sig undervärderade.