Rekryteringskris eller övertalighet?
2009-02-07 - Offentliga arbetsgivare har ingen strategi för att klara rekryteringskrisen skriver Eva Nordmark SKTF och Annika Billström tidigare finansborgarråd i Stockholm på DN debatt idag. De menar att kommuner och landsting behöver 25000 nya chefer för att ersätta 40-talisternas uttåg ur arbetsmarknaden. Läs gärna artikeln HÄR Hälften av kommunerna och 75% av landstingen uppger att de har svårt att hitta sökanden med rätt kompetens enligt en undersökning som SKTF har genomfört. Hälften av kommunerna saknar en strategi för sin personalförsörjning. Majoriteten av de offentliga arbetsgivarna saknar en strategi för hur de ska attrahera dem som ska bli framtidens ledare. I Dagens Samhälle uttalar sig kommunernas och landstingens ekonomichefer att de behöver minska personalen men 15200 personer. Det är väl inte så svårt att inse att det argumentet inte är särskilt bra för att attrahera de 25000 personer som behövs i alla fall de med rätt kompetens. Eller vad gäller egentligen övertalighet eller brist på folk? Är det den här kluvna delen som gör att hälften av personalavdelningen står som åsnan mellan två hötappar och därför inte har någon strategi för sin personalförsörjning. Kanske borde personalavdelningarna göra sin röst hörd i sammanhanget och inte vara tysta och hukande under ekonomiavdelningens (kortsiktiga) prognoser, utan har ett mer långsiktig och uthålligt perspektiv och inte gör sig till offer. Ett utmärkt tilfälle att sätta ner foten och göra sin röst hörd för den offentliga sektorn behöver en stark och strategisk personalavdelning för att vård skola och omsorg ska fungera bra även i framtiden.
Kommentarer
Bloggkommentarer är en omodererad tjänst på HRsociety. HRsociety ansvarar inte för innehållet, det gör varje skribent själv.
Postat av: Teame2, E Eklund
(http://teame2.blogspot.com/)
2009-02-21 03:26:57 -
Problemet inom den offentliga sektorn må vara brist på strategisk HR-kompetens för att bättre möta framtiden. Det stora problemet inom offentlig sektor är den försvårande faktorn "anställningstrygghet".
I och med att arbetsgivaren/Kommunen eller Landstinget inte kan säga upp medarbetarna enligt de uppsägningsprinciper som är gällande inom den privata sektorn. Alltså har manen grupp människor som går till jobbet var dag, men utan att ha något vettigt att göra. Alternativt en gruppering som går hemma med långtidssjukskrivning trots att de i allra högsta grad är arbetsföra. De fungerar bara inte på den arbetsplats de är sjukskrivna ifrån.
Jag arbetade i flera år som handledare åt ett tiotal personalchefer inom en kommun, som själva skulle guida och lotsa långtidssjukskrivna vidare inom ett stort omställningsprojekt. Man främjade intern rörlighet och lärde individer hur de skulle lyfta fram sina starka sidor och marknadsföra sig själva, så att de fann tjänster såväl inom som utanför kommunen. Att kommunen föredrog att de fann arbete utanför de kommunala gränserna, var en outtalad önskan som vi givetvis aldrig eftersträvade.
Hela projektet handlade om opartiskhet och individens egna val. Om denne ville söka tjänster inom kommunen stod det honom eller henne fritt att göra det såklart.
Kommunerna och Landstingen har länge klarat sig utan någon strategi för hur de ska attrahera nya medarbetare. Nu står de där med skägget i brevlådan och precis som du säger så rimmar det dåligt att dels gå ut offentligt med information om personalreduceringar. Samtidigt som personalsidan försöker göra sitt för att locka rätt människor bland de kompetenser som är tänkta att möta framtiden.
Höger hand vet inte vad vänster hand pysslar med i nuläget, och de ekonomiansvariga är alldeles ovana vid att använda sig av personalsidan i kommunen och vice versa. Man har mycket att lära inom den kommunala verksamheten eftersom det förr om åren har varit vattentäta skott mellan de olika ansvarsområdena.
Jag tror att din iakttagelse är helt korrekt. De behöver en strateg, som arbetar övergripande och sätter fokus på gemensamma verksamhetsmål. Inom kommunen är den terminologin alldeles obekant och ny. Mål? Då kliar sig kommunalarbetaren i huvudet, Usch, vad är det?
E Eklund
|